Alla inlägg under augusti 2016

Av Malin Chalin - 29 augusti 2016 22:31

Att du ens kan säga att jag inte bryr mig....
Du har hatat mig i fyra månader o ändå står jag kvar.
Du sa att du aldrig skulle hjälpa mig igenom samma sak så som jag gjort det för dig. Hur tror du det känns?

Jag menar, har du någonsin älskat mig?
Har du någonsin lyssnat på vad jag sagt?
Har du någonsin sett mig trasa sönder mitt innersta för att få dig att komma ur din psykos?

Tydligen inte.
För då hade du inte gett upp.
Då hade du inte släppt den som älskat dig för den du är.

Jag försvarade dig.
Alla sa till mig att gå men jag vägrade.
Jag sa att du skulle gjort samma för mig.
Det var tydligen en illusion. Någonting jag drömt någonstans i min kärlek till dig. Trodde vi kände o upplevde samma kärlek men jag hade fel.
Jag är lurad igen.
Lurad av den enda jag någonsin litat på.
Lurad att det fanns äkta kärlek, så som du sa.
Lurad att blotta mina känslor för att sen bli lämnad kvar.
Nu är allt för sent.
Det går inte att laga.
Du tog återigen mitt hjärta o krossade det i små bitar som så många gånger förr i din psykos.
Men du tror att det är jag som svikit dig...
Nej Fredrik det är bara du som varit feg.
Du fick mig att tro på paradiset o en evig kärlek. Jag litade på dig, trodde på vår familj men du svek oss.
Vi fanns där för dig men när vi sökte din trygghet vände du oss ryggen.

Jag sa till dig två månader in i det här att det som hänt är det värsta jag någonsin gått igenom.

Förflutet:
Utnyttjad i åldern tre/fyra, utnyttjad åtta/nio, bett att ta kuken i munnen vid åldern nio/tio, min hund påkörd o dödad 10 år, föräldrarnas skilsmässa, våldtagen av pojkvän, i tryckt droger, spruta satt i armen, behandlad som en knulldocka, uthyrd för sex, behandlad som en bank, i lurad diverse, sviken i kärlek, sviken i löften, sviken i livet...

Nu: Allt det jag gått igenom med dig dom här månaderna är värre än vad jag någonsin upplevt...
Och det handlar bara om ett år.

Jag har kämpat.
I uppförsbacke, i svarta labyrinter, i pinsamma tystnader med ett krossat hjärta för att få dig att komma tillbaka till mig.

DU lämnade mig.
DU svek mig.
DU trodde inte på sanningen när jag gav dig den.

Du sa du skulle visa mig vad kärlek var, o jag trodde dig.
Du sa att du skulle visa mig skillnaden mellan rätt o fel, o jag trodde dig.
Men du visade mig det yttre skal som jag sett hos alla andra.
Du visade mig att jag fortfarande är dum nog att bli lurad.

Men jag är tacksam att du visade mig vad jag är värd.
Precis som alla andra i världen gjort.
Tack för att du lärde mig vad livet går ut på, igen.

Ja det är min väg jag väljer nu. Ingen står framför mina planer.

Skulle ha gjort detta efter Förra exet men du fick mig att se annorlunda livet.
Dina ögon sa att det fanns något större, något att tro på.
Du fick mig att tro på en morgondag.

Du fick mig att älska livet.

ANNONS
Av Malin Chalin - 29 augusti 2016 19:50

Kom igen Lorelay.
Du har varit med om värre.
Orättvisa är du van vid.
Du är van att bli sviken.
Du är van vid att bli lämnad, att den som lovar inte är sann.
Lögner sägs rakt upp i mitt ansikte o jag blir lurad igen.
Du är van.
Hetsa inte upp dig över det.
Du kan rutinen.
Du känner igen känslan.
Andas.
Du kan fortfarande andas.
Hjärtat slår i bröstkorgen.
Krossat i små bitar men det slår.
Tvingar mig att känna sorgen.
Tvingar mig att förstå att jag är ensam igen.
Men Lorelay,
Ensam är stark.
Kämpa.
Du vet att du kan.
Du har gjort det många gånger.
Om och om igen.
Du kommer alltid tillbaka.
Starkare.
Du måste kämpa för dig själv nu.
Ingen kan rädda dig.
Dina demoner måste tystas.
Din själ behöver vila.
Ditt sinne måste tänka på annat.
Du måste finna din väg ut ur mörkret.

ANNONS
Av Malin Chalin - 26 augusti 2016 21:20

Om du visste hur mycket du förstört mitt liv med din jävla psykos!
Jag åker från vårt hem, sen får jag inte komma tillbaka pga Janne som tyckte saker för att jag slog sönder en ruta för o se om du levde.
Sen dumpar du mig, baserat på hur du ser vårt förhållande i din psykos.
Jag får leva i påsar i månader. Du vägrar prata el ses.
Du vet ju fan inte ens vem du e!
Jag vet: Ett jävla pucko! Slängde iväg det bästa du haft! Hon som förstod, hon som stannade kvar fast du var för jävlig!! Hon som älskade dig men som du istället ratade. Egojävel!
Du är så fittit orättvis!!
Korkad!
Värd att hata flera gånger om!!

Men mitt envisa hjärta, fans helvete, älskar hela din tvistade själ.

Av Malin Chalin - 26 augusti 2016 17:17

Orättvist.
Att sambon får psykos, jag ställer upp i två månader tills kroppen går sönder o måste åka därifrån.
Hatade att jag tog det beslutet, då kanske det här hade slutat annorlunda.
Jag ringde honom, messade honom o såg till att han fick vård.
Det var så svårt att va sams med honom eftersom han inte va sig själv o han anklagade fortfarande mig för allt möjligt. Han var elak o förstod aldrig vad som hände fast jag berättade om o om igen..
Nu sitter JAG här på psyk!
Utmattad, sorgsen o självmordsbenägen.
Oälskad av den man som jag gjorde allt för...
Han är inte längre den jag lärde känna. Förmodligen är han "lost forever".
Det gör fantastiskt ont i hjärtat.
Men som dom säger här på psyk "ge det tid"...
?

Av Malin Chalin - 26 augusti 2016 13:41

Ligger på psyk.
Orkade inget mer.
Försökte lämna jordelivet. Tabletter, massor med tabletter.
Så nu är jag här, långt ifrån alla jag känner.
Har nog aldrig känt mig så ensam.
O ex sambon, han bor en timme här ifrån, har inte kommit för o hälsa på.
Han vet att jag är här pga mamma, hon messade honom.
Men han kommer inte komma hit. Besökstiden är mellan 13-19. Klockan är 13:39.
Tror inte han kommer.
Trodde att han brydde sig som en vän iaf. Börjar vänja mig att ha fel om honom.
Behöver lugnande nu.
Hej!

Av Malin Chalin - 15 augusti 2016 21:55

?En litteraturstudie

Att vara na?ra en person som a?r sjuk kan inneba?ra att ka?nna sig tvungen att visa ha?nsyn till den sjuke och sja?lv sa?tta sina egna behov a?t sidan. Ofta sta?r den sjuke i centrum och ka?nslor av skuld kan uppsta? om den na?rsta?ende inte alltid ka?nner sig tillga?nglig (O?hman & So?derberg, 2004). Na?rsta?ende kan ocksa? ka?nna sig oroliga o?ver den sjuke personens ha?lsostatus, av den va?rd denne fa?r fra?n sjukva?rdspersonalen, o?ver den framtida va?rden hemma och fo?r den sjukes ekonomi (Hong, 2004). Broba?ck och Bertero? (2003) menar att na?rsta?ende har krav pa? sig fra?n ma?nga olika ha?ll, fra?n den sjuke, sjukva?rdspersonal, samha?llet och fra?n sig sja?lva.

Vad som ka?nnetecknar en psykos a?r att verklighetskontakten a?r bruten, och den sjukes egen uppfattning om omva?rlden a?r sa? fo?rvra?ngd att den inte utan vidare kan fo?rsta?s av utomsta?ende. En psykotisk sjukdom kan yttra sig pa? olika sa?tt beroende pa? vilken specifik typ av sjukdom det handlar om, eftersom det finns olika typer av dessa. Symtom kan visa sig genom att den sjuke har olika typer av hallucinationer, vanfo?resta?llningar och verklighetsfo?rvanskningar (Cullberg, 2003, s.43-44)

La?kemedel som inga?r i behandlingen kan ocksa? upplevas ha?mmande pa? ma?nga sa?tt; o?kad fo?rvirring, minskad motivation, minskad mental fo?rma?ga samt att de drabbade upplever sig mer tillbakadragna och introverta. Personer med psykossjukdom kan uppleva att de beho?ver sto?d fo?r att a?terfa? kontrollen o?ver livet.

Personer med psykotiska sjukdomar kan uppleva att de fo?rlorar kontrollen o?ver sig sja?lva, vilket kan ge da?ligt sja?lvfo?rtroende och ocksa? leda till att de isolerar sig i hemmet (Koivisto, Janhonen & Vaisanen, 2003).

Koivisto et al. (2003) har beskrivit hur viktig familjen a?r fo?r personer med psykotisk sjukdom fo?r att hja?lpa, sto?dja och att finnas till hands. Men fo?rha?llandet mellan den sjuke och dennes na?rsta?ende kan a?ven vara problematiskt. Enligt Lloyd et al. (2005) fo?ra?ndras fo?rha?llandet till familjemedlemmar efter insjuknandet. De sjuka upplevde att familjen o?vertog kontrollen o?ver dem som individer och att de inte la?ngre ka?nde sig sja?lvsta?ndiga.

Studier har visat att sjukdomsdebuten innebar att de na?rsta?ende ka?nde chock, misstro, sorg, ilska, frustration, fo?rvirring, ledsamhet och desperation (Eakes, 1995). Situationen kunde ocksa? upplevas som skra?mmande (Knudson & Coyle, 2002) eller som en bedro?velse och en ka?nsla av att va?rlden rasade samman (Donnelly, 2001). Vissa na?rsta?ende beskrev hur fo?rvirrande det var att inte veta hur situationen skulle hanteras (Chaffey & Fossey, 2004). Dessa upplevde det sva?rt att finna en mening med insjuknandet, och oroade sig fo?r hur sjukdomen skulle pa?verka personligheten hos den sjuke (Rose, 1998). Na?rsta?ende beskrev ocksa? en ka?nsla av att sja?lva ha gjort na?got fel som utsattes fo?r detta (Eakes, 1995). Mitt i den egna fo?rvirringen och krisen var den na?rsta?ende tvungen att omva?rdera relationen till den sjuke och da?rmed kompromissa sina egna och familjens behov (Donnelly, 2001).

Everything was falling down on me like a thunderbolt out of the sky (Donnelly, 2001, s.295)

Na?rsta?ende kunde beskriva att lidandet ingick i det dagliga livet, som upplevdes som ett rent helvete (Donnelly, 2001). Na?gra na?rsta?ende beskrev en kronisk sorg som framskred kontinuerligt och sta?ndigt fanns na?rvarande i varierande styrka (Donnelly, 2001; Eakes, 1995). Den kroniska sorgen hos de na?rsta?ende hade olika orsaker och kunde a?ven inneba?ra att so?rja sina egna fo?rluster. Det kunde handla om fo?rlusten av framtida generationer genom det sjuka barnet (Donnelly, 2001). Vissa na?rsta?ende bera?ttade om en obeskrivlig och tung sorg (Chaffey & Fossey, 2004; Donnelly, 2001). Att tala om situationen kunde upplevas sva?r och va?cka en ka?nsloma?ssig sma?rta (Knudson & Coyle, 2002). Insjuknande kunde upplevas som att fo?rlora den personen som den drabbade en ga?ng var (Chaffey & Fossey, 2004; Rose, 1998). De na?rsta?ende so?rjde den insjuknades fo?rlorade fo?rma?gor och det normala liv som ga?tt fo?rlorat (Donnelly, 2001; Rose, 1998). Enligt Dore och Romans (2001); Rudge och Morse (2004) ska?mdes na?rsta?ende o?ver stigmat som sjukdomen innebar fo?r hela familjen. En del na?rsta?ende i Milliken och Rodney?s studie (2003) dro?jde med att so?ka hja?lp fo?r den sjuke eftersom de var ra?dda fo?r att inte bli av med den sta?mpel och stigma sjukdomen kunde medfo?ra.

I cannot even cry; tearing is luxury; tearing means you really did not experience deep pain: and it means you have a long way to go (Donnelly, 2001, s.297)

I Knudson och Coyle?s studie (2002) o?nskade na?rsta?ende att de skulle ha fa?tt mer professionell information fra?n sjukva?rden om sjukdomen fra?n bo?rjan da? detta behov var som sto?rst. Andra na?rsta?ende (Rudge & Morse, 2004) upplevde sig utla?mnade till egna fo?rma?gor att hantera situationen. I en studie (Knudson & Coyle, 2002) pa?pekade na?rsta?ende att de hade uppskattat psykologhja?lp och sto?d fra?n personer i den psykiatriska va?rden till dem sja?lva. Flera studier har visat att na?rsta?ende ka?nde sig missno?jda med att inte ha fa?tt ordentlig information fra?n va?rdpersonal (Eakes, 1995; Knudson & Coyle, 2002; Rudge & Morse, 2004), vilket ocksa? kunde bidra till en ka?nsla av kraftlo?shet (Rudge & Morse, 2004). Personer beskrev att de inte blev hja?lpta av va?rdpersonal de varit i kontakt med (Eakes, 1995; Knudson & Coyle, 2002; Mannion, 1996). En del na?rsta?ende uttryckte en avsaknad av delaktighet i va?rden kring den sjuke (Chaffey & Fossey, 2004; Eakes, 1995; Knudson & Coyle, 2002), och upplevde att va?rdpersonalen inte tyckte att de na?rsta?endes kunskap var betydelsefull (Eakes, 1995). Ma?nga ka?nde sig inte tagna pa? allvar fra?n personalen i den psykiatriska va?rden (Chaffey & Fossey, 2004; Milliken & Rodney, 2003).

The doctor just sent him home, care of me, and patterned my hand and told me not to worry so much, because Barry had totally fooled him. He told them there was nothing wrong with him. He was fine. It was his mother that
was so foolish and overprotective and that, as a matter of fact, it was as if he had a total personality change,
because in that doctor?s office at the hospital he did sound quite lucid and I did look a total idiot (mother)
(Milliken & Rodney, 2003, s.761)

Detta kunde resultera i att na?rsta?ende slutade so?ka sto?d hos sjukva?rden och so?kte svaren pa? andra sa?tt (Rudge & Morse, 2004). Na?rsta?ende beskrev hur de fo?rso?kte fo?rsta? och leva med de udda beteendena, och hur de anva?nde sig av ja?mfo?relser fo?r att se fo?ra?ndringar hos den sjuke (Rose, 1998). Na?rsta?ende gjorde a?ven ja?mfo?relser med andra fo?r att se likheter och olikheter (Knudson & Coyle, 2002;

En del na?rsta?ende sa?nkte fo?rva?ntningarna i tillvaron vilket underla?ttade livet (Mannion, 1996). I en studie beskrev deltagare att de accepterade den sjukes da?liga kontroll o?ver sjukdomen, men ville trots detta tro pa? fo?rba?ttring. En del na?rsta?ende insa?g att den sjuke ma?ste fa? leva sitt eget liv, och a?ndrade da?rmed sitt eget beteende och la?t denne ta mer ansvar under perioder av fo?rba?ttring (Rose, 1998). Vissa na?rsta?ende beskrev en la?ng tid av lidande tills de fann en mening med livssituationen och ka?nde lugn (Donnelly, 2001).

I?ve made a change. I figured I wasn?t really helping him, I was putting off the inevitable.?I also feel that this is his life and he`s got to do it. He can?t keep relying on me (Rose, 1998, s.371)

Na?rsta?ende menade att det ka?ndes sva?rt att na? fram till den sjuke (Rose, 1998), det ka?ndes lo?nlo?st att fo?rso?ka diskutera symtomen med denne (Knudson & Coyle, 2002). Det var sva?rt att pa?verka hur den sjuke ma?dde och na?rsta?ende kunde ha en ka?nsla av att sja?lv fungera sa?mre i tillvaron (Dore & Romans, 2001). Na?rsta?ende ka?nde stark frustration da? de visste att den sjuke ma?dde da?ligt men inte fick hja?lp. Detta eftersom den sjuke inte bega?tt handlingar som utsatt andra eller denne sja?lv fo?r fara (Chaffey & Fossey, 2004). Ibland var de tvungna att, som ett sista fo?rso?k att fa? hja?lp, polisanma?la den sjuke (Milliken & Rodney, 2003).

We knew he wasn?t well... (but) because he wasn?t?about to kill me, and kill the rest of the family, no one came (to assess the situation)... no one came until I finally got him to the general practice... (Chaffey & Fossey, 2004, s.202)

Deltagare i Donnelly?s (2001) studie kunde uttrycka att de ka?nde en djup sma?rta med den sjuke och bar sma?rtan som sin egen. Denna ka?nsla av sma?rta kunde uppsta? sa?rskilt da? den sjuke fo?rso?kt ta sitt liv eller uttryckt en la?ngtan att do?. Sma?rtan var ocksa? relaterad till den psykiatriska va?rden, som genom den na?rsta?endes da?liga samvete ka?ndes som ett fa?ngelse och ett straff mot den sjuke. Na?rsta?ende i en annan studie beskrev att vad de a?n gjorde ka?ndes det som att de skadade den sjuke, andra eller sig sja?lva. A?ven medicinering av den sjuke kunde ge ka?nslor av att vara kluven, eftersom de na?rsta?ende visste att det var no?dva?ndigt men hade negativa bieffekter som kunde bli kroniska. Detta blev ett moraliskt dilemma fo?r de na?rsta?ende och resulterade i en ka?nsla av att svika den sjuke (Milliken & Rodney, 2003). Det kunde vara sva?rt fo?r en del na?rsta?ende att se positivt pa? tillvaron eftersom den dominerades av sjukdomen, och de kunde ka?nna frustration da? rutiner inte fungerade och inga andra alternativ fanns (Rose, 1998).

Something in me felt: ?Maybe he?s right. Maybe he shouldn?t?be filling him self up with all this toxic stuff.? And, in the last month that he had been on medication before he came off it,?I mean, he was still weird, and it was the new medication, Respiridone. So, I am constantly sort of torn with thinking, ?Perhaps he shouldn?t be on medication.? I see what medication does to him. He can?t sleep. He loses all motivation, although
he doesn?t have much motivation even now without it.?So, you know, I did feel I was betraying him (Milliken & Rodney, 2003, s.764)

Na?rsta?ende kunde ibland la?gga allt fokus pa? sjukdomen och dess symtom, och da?rmed ha sva?rt att se personen bakom dessa. Den sjukes annorlunda beteenden upplevdes som stressande (Rose, 1998), och det var sva?rt da? den sjuke gav sig av under la?nga perioder (Donnelly, 2001), samt da? polis blev inblandad vilket ocksa? framkallade stark stress (Dore & Romans, 2001). Deltagare i Milliken och Rodney?s (2003) studie beskrev att sta?mningen i hemmet pa?verkades negativt. Na?rsta?ende i en annan studie menade att det var sva?rt att komma na?ra den sjuke under sva?rare perioder i sjukdomen (Dore & Romans, 2001). Det var ingen sja?lvklarhet fo?r na?rsta?ende, som levde i a?ktenskap med en person med psykotisk sjukdom, att det ka?nsloma?ssiga fo?rha?llandet skulle bevaras (Rose, 1998). Na?rsta?ende upplevde att sjukdomen hade stor inverkan pa? fo?rha?llandet, och de hade sva?righeter att fa? det att fungera. De hade inte inlett fo?rha?llandet om de vetat om partnerns sjukdom och dess effekter (Dore & Romans, 2001). Vissa na?rsta?ende uttryckte en ka?nsla av ensamt ansvar fo?r hemmet och relationen (Mannion, 1996; Rose, 1998).

I Dore och Roman?s studie (2001) beskrev deltagare hur de ka?nde stress o?ver den sjukes beteende mot dem under sa?mre perioder. De blev utsatta ka?nsloma?ssigt genom anklagelser om otrohet, men a?ven genom att sja?lva bli bedragna av den sjuke. Att a?ven bli beskylld fo?r att orsaka den sjukes problem fo?rekom. En annan ka?nsloma?ssig pa?frestning var den sjukes suicidfo?rso?k. Att bli utsatt fo?r fysiskt va?ld och aggressivitet fra?n den sjuke beskrevs ocksa? som sva?rt, uppro?rande och skra?mmande.

Deltagare uttryckte att det var sva?rt att hitta en mening med den na?rsta?endes beteende. De na?rsta?ende fo?rso?kte finna olika sa?tt att beha?rska sig fo?r att ha?lla situationen under kontroll (Rose, 1998). I studier (Milliken & Rodney, 2003; Rose, 1998) har na?rsta?ende beskrivit en oro o?ver att uttrycka sig fel gentemot den sjuke pa? grund av ra?dsla fo?r fo?ljderna. De hittade olika sa?tt fo?r att ha?lla situationen under kontroll, till exempel att va?lja sina ord fo?r att inte go?ra den sjuke uppro?rd. I Milliken och Rodney?s (2003) studie ho?ll de na?rsta?ende sig medvetet lugna och sansade da? kommunikationen var en utmaning. I en annan studie (Rose, 1998) beskrev en del deltagare hur de undvek en konfrontation med den sjuke, medan andra i samma studie la?rde sig diskutera symtomen med den sjuke.

I na?gra studier (Knudson & Coyle, 2002; Rose, 1998) uttalade deltagare hur de medvetet tog ett steg tillbaka och gav den sjuke utrymme. A?ven i Mannion?s (1996) studie beskrev deltagare hur de, genom att vara tydliga och sa?tta sig in i den sjukes situation, hja?lpte den sjuke att hantera de paranoida tankarna. Na?rsta?ende beskrev hur de anpassade situationer efter den sjukes fo?rma?ga fo?r att undvika besvikelse. I en annan studie upplevde na?rsta?ende ett dilemma o?ver hur de skulle konfrontera udda beteenden hos den sjuke, eftersom de ka?nde att hur de a?n gjorde sa? blev det inte riktigt bra. Ibland var na?rsta?ende tvungna att ta till oa?rlighet i syfte att beskydda den sjuke och fo?rhindra att denne blev sa?rad (Milliken & Rodney, 2003). Deltagare i Mannion?s (1996) studie beskrev livet som en enda stor anpassning.

Deltagare menade ocksa? att det var viktigt att ha kontroll o?ver personen med sjukdom. Att finnas na?ra personen, att uppmuntra, att skapa rutiner och att kommunicera med uppmaningar var olika sa?tt fo?r att skapa denna kontroll. De upplevde att de kunde hitta olika sa?tt till detta da? de tyckte sig ka?nna personen ba?st. En del na?rsta?ende, som va?rdat under la?ng tid, a?ndrade sitt sa?tt att se pa? situationen. De prioriterade att ha?lla personen i sa?kerhet eftersom de insett att sjukdomen inte gick att kontrollera.

I?ve learned to answer him more clearly than I did before I knew he was ill.Sometimes I can think the way he thinks and avoid his paranoid thoughts getting out of control (Mannion, 1996, s.19)

I Dore och Roman?s (2001) studie menade na?rsta?ende att sjukdomen haft negativa fo?ljder fo?r deras sociala umga?nge med o?vrig familj och va?nner. I en annan studie uttryckte deltagare att de inte hade ork att umga?s med andra vilket ledde till isolering (Rudge & Morse, 2004). Na?rsta?ende beskrev hur de blivit utfrysta av o?vrig familj da? de ordnat va?rd fo?r den sjuke (Dore & Romans, 2001), eller blivit anklagade fo?r att vara orsaken till den drabbade personens sjukdom (Mannion, 1996). I studier har na?rsta?ende beskrivit hur de la?rt sig ta vara pa? sina egna behov da? de la?rt sig balansera dessa mot den sjukes (Mannion, 1996; Rose, 1998). Na?rsta?ende skapade en fo?rma?ga att go?ra saker fo?r sig sja?lva och la?rde sig skilja den sjukes behov fra?n sina egna (Chaffey & Fossey, 2004). Na?rsta?ende uttryckte att det var viktigt att se sig sja?lv som partner och inte va?rdare. De fo?rso?kte ocksa? undvika den sjukes da?liga dagar fo?r att deras eget liv inte skulle pa?verkas (Mannion, 1996).

Enligt na?rsta?ende i Rose?s (1998) studie anva?ndes mycket energi till att reflektera o?ver den situation de befann sig i. I en annan studie beskrev deltagare hur deras dro?mmar plo?tsligt fo?rsvunnit och att det tvingade dem att ta itu med verkligheten, vilket ledde till bra fo?ra?ndringar. De hade la?gre krav fo?r att ka?nna tacksamhet eftersom de fo?rva?rvat fo?rma?gan till empati och till att leva i nuet. De ka?nde sig stolta o?ver sig sja?lva eftersom de gjort sa? gott de kunnat, hade ha?lsa och hja?lpte andra (Mannion, 1996). Na?rsta?ende i flera studier (Chaffey & Fossey, 2004; Mannion, 1996) ka?nde att va?rdandet gjort dem till ba?ttre ma?nniskor. Enligt Dore och Romans (2001) uttryckte na?rsta?ende att sjukdomen fo?rde dem och den sjuke na?rmare varandra.

I think (caregiving has) made me a more accepting person. I don?t want this to sound awful, but I think... broader in my acceptance of people... I think it has?made me a better human being (Chaffey & Fossey, 2004, s. 203).

Enligt Dore och Romans (2001) beskrev na?rsta?ende hur fo?rha?llandet till den sjuke fo?rba?ttrades da? denne ma?dde ba?ttre. I Mannion?s (1996) studie beskrev en na?rsta?ende att maken var en ka?rleksfull man som brydde sig och fyllde hennes behov, medan en annan na?rsta?ende bera?ttade hur hela familjen fungerade ba?ttre efter en tids separation.

My being separated and almost divorced from my husband has helped us both to get better. He kept trying to change me to march to his beat and it didn?t work. My kids are healthier. No more screaming and fighting. Separation has allowed us
all to heal (Mannion, 1996, s.19.)
To see the way he?s battling, and the way he?s progressing. I think that might be one of the biggest rewards (Chaffey & Fossey, 2004, s.203)

Enligt Rose (1998) menade na?rsta?ende att den sjuke alltid hade en plats hos dem, och att de kunde so?ka sto?d hos dem da? sjukdomen fo?rva?rrades. Na?rsta?ende ansa?g att de genom att va?rda den sjuke ho?ll kontakten och a?terskapade relationen.

Pa? olika sa?tt fo?rso?kte na?rsta?ende sto?tta den sjuke. Sto?det kunde innefatta att ha?lla kontakten med o?vrig sla?kt eller att finnas som sto?d tillsammans med o?vrig familj trots att man separerat fra?n den sjuke (Mannion, 1996). Enligt Knudson och Coyle (2002) fo?rso?kte na?rsta?ende hitta olika sa?tt att lindra den sjukes vanfo?resta?llningar.

Bland vissa av deltagarna varierade hoppet med stunder av tvivel, bland annat pa? sin egen fo?rma?ga att hja?lpa den sjuke. En na?rsta?ende framho?ll vikten av att den sjuke hade egna dro?mmar om framtiden trots sjukdomen.
I tell him, everybody should have a dream (Rose, 1998).

Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att vara na?rsta?ende till en person
med psykotisk sjukdom. Analysen av de nio vetenskapliga artiklarna resulterade i sex kategorier. Dessa a?r: att sjukdomsdebuten inneba?r att va?rlden rasar samman, att acceptera fo?rutsa?tter sto?d och kunskap, att vara utsatt da? relationen fo?ra?ndras, att anpassa sig och fo?ra?ndras som ma?nniska, att vara no?jd med relationen och gla?djas o?ver framsteg, att go?ra allt fo?r den sjuke.

I kategorin Att sjukdomsdebuten inneba?r att va?rlden rasade samman framgick det att na?rsta?ende hamnade i en kris da? de blev medvetna om den drabbades sjukdom och det stigma som sjukdomen medfo?rde. Cullberg (1992, s.122) menar att na?rsta?ende till den som drabbats av en sjukdom som kraftigt pa?verkar livsfo?rloppet, utsa?tts fo?r stark psykisk press. Detta var na?got som tydligt framkom i va?r litteraturstudie. I en studie (Knight, Wykes & Hayward, 2003) beskrivs stigma pa? olika sa?tt. Att drabbas av sjukdom kan ge en typ av stigma som fo?rfattarna kallar ?self-stigma?. Detta inneba?r den sjukes egen upplevelse av att ha drabbats av sjukdomen, och det sa?tt den drabbade tror att andra ma?nniskor ser pa? dem. Fo?rfattarna beskrev a?ven en annan typ av stigma, ?public-stigma?, som tar sig i uttryck genom hur ma?nniskor kan se pa? den som drabbats av sjukdom. Stigma kan enligt dessa vara grundat pa? ra?dsla fo?r det oka?nda.

I kategorin Att acceptera fo?rutsa?tter sto?d och kunskap framkom tydligt att na?rsta?ende till psykotiskt sjuka personer saknade sto?d fra?n sjukva?rdspersonal. A?ven avsaknad av information om den sjukes tillsta?nd upplevdes som frustrerande. Att brist pa? information och sto?d ocksa? fo?rekommer i andra sva?ra situationer fo?r na?rsta?ende, framkommer bland annat i en studie da?r na?rsta?ende som va?rdade sina do?ende familjemedlemmar beskrev liknande upplevelser (Proot et al., 2003). Liknande fynd a?terfanns a?ven i en annan studie da?r na?rsta?ende till personer med ALS beskriver hur bristen pa? information om sjukdomen upplevdes som frustrerande (Bolmsjo? & Hermere?n, 2003).

Det framkom att dessa personer sja?lva undvek att so?ka hja?lp fo?r sina problem. Detta tyder pa? att man som sjukva?rdspersonal bo?r ta na?rsta?endes oro pa? allvar och verkligen ta in dem som en resurs, fo?r att kunna hja?lpa dessa personer som lider av psykisk sjukdom.

I kategorin Att vara utsatt da? relationen fo?ra?ndras framkom att na?rsta?ende blev utsatta ba?de fysiskt och psykiskt i relationen med den sjuke, vars beteende fo?ra?ndrats i och med insjuknandet. De beskrev hur de blivit utsatta fo?r den sjukes beteende, som ofta innebar anklagelser och elakheter. I likhet med na?rsta?ende i va?r litteraturstudie upplevde dessa na?rsta?ende sig utsatta pa? grund av den sjukes fo?ra?ndrade beteende, vilket upplevdes stressande av na?rsta?ende i ba?da studierna. I en annan studie (Kelly, 2004) framkom att personer med schizofreni som samtidigt missbrukade droger har en sto?rre tendens till aggressivitet och va?ldsamt beteende, ja?mfo?rt med personer med samma diagnos men utan missbruksproblematik.

I kategorin Att anpassa sig och fo?ra?ndras som ma?nniska beskrev na?rsta?ende hur de anpassade sitt liv efter den sjuke. De beskrev hur det sociala livet fo?ra?ndrades, hur de inte la?ngre hade energi till att umga?s med va?nner och da?rfo?r a?ven kunde bli isolerade. Att anpassa sig verkar inte vara na?got specifikt fo?r na?rsta?ende till personer med psykotisk sjukdom. Liknande upplevelser har beskrivits i en studie da?r na?rsta?ende bera?ttade om hur det var att va?rda sina do?ende familjemedlemmar. Fo?r de flesta na?rsta?ende var det omo?jligt att fortsa?tta med sina egna aktiviteter.
Va?r litteraturstudie visar ocksa? att na?rsta?ende reflekterade mycket o?ver sin situation, vilket medfo?rde ett annat tankesa?tt och fo?ra?ndrade va?rderingar om livet.
De omva?rderade vad som var viktigt i livet. Detta var no?dva?ndigt fo?r att klara av livssituationen de befann sig i.

I kategorin Att vara no?jd med relationen och gla?djas o?ver framsteg uttrycktes a?ven positiva ka?nslor i relationen till den sjuke. I en studie beskrev na?rsta?ende hur de trots sva?r kronisk sjukdom kunde njuta av livet tillsammans. Genom att leva fo?r stunden och minnas positiva stunder i livet kunde de komma vidare och ma? bra (Efraimsson et al., 2001).
Hur fo?rha?llandet dem emellan djupnade, och de kom varandra na?rmare genom att ka?mpa med sjukdomen och dess konsekvenser.

Kategorin Att go?ra allt fo?r den sjuke visade att den na?rsta?ende ville finnas fo?r denne. Na?rsta?ende ka?nde att va?rdandet var deras uppgift i livet och den sjuke skulle alltid ha en plats hos dem fo?r att kunna so?ka sto?d. Lo?gstrup (1992, s.154) ha?vdar att tillvarata en annan ma?nniskas liv genom den naturliga ka?rleken inneba?r att a?ven tillvarata sitt eget. Jeon (2003) skrev om hur personer som va?rdat sjuka na?rsta?ende ofta ha?ller fast vid den va?rdande rollen, a?ven sedan den sjuke flyttat till va?rdhem. Kan det vara sa? att ma?nniskor genom att va?rda en sjuk na?rsta?ende fyller ett behov hos sig sja?lva och finner en tillfredssta?llelse i detta? Na?rsta?ende i en studie (Efraimsson et al. 2001) uttryckte att de drevs av en moralisk ka?nsla att ta ansvar fo?r den sjuke. Dessa na?rsta?ende ha?nvisade denna vilja att va?rda till deras ka?nsla av va?rderingar och livsfilosofi. Andre?n och Elmsta?hls (2005) studie visade att na?rsta?ende till dementa va?rdade dessa personer utifra?n ka?rlek, och sa?g va?rdandet som en del av relationen. En fo?rutsa?ttning fo?r ett bra fo?rha?llande var att den na?rsta?ende sa?g den sjuke som en person och inte som ett problem.

Det bo?r inga? fasta rutiner i omva?rdnadsarbetet da?r na?rsta?ende ska ha mo?jligheten att kunna vara med och pa?verka den sjukes omva?rdnad. Rutiner fo?r detta anser vi ska finnas med i omva?rdnadsplaneringen fo?r de som drabbats av psykisk sjukdom. Det framkommer i Jeon?s (2003) studie att interventioner fo?r att sta?rka na?rsta?endes psykologiska va?lma?ende a?r viktigt, men att trots detta sa? brister detta ofta som en del av omva?rdnaden. Det framkommer a?ven att den na?rsta?endes va?lbefinnande pa?verkar den som a?r sjuk.

Sjuksko?terskan ma?ste vara lyho?rd info?r hur de na?rsta?ende upplever sin situation, och erbjuda sitt sto?d till dessa. Det a?r viktigt att se den sjuke som en del av ett sto?rre sammanhang, da?r de na?rsta?ende spelar en viktig roll. Da?rfo?r anser vi att sto?d a?r en viktig omva?rdnadsintervention na?r det handlar om na?rsta?ende till personer som lider av psykotisk sjukdom. Att fa? sto?d och information om sjukdomen och dess fo?rlopp a?r en viktig del som ma?nga na?rsta?ende ka?nner avsaknad av. Rose, Mallinson och Gerson (2006) ha?vdar ocksa? att riktade interventioner mot att sto?tta na?rsta?ende a?r en viktig del, och att en mer familjefokuserad omva?rdnad ger ba?ttre fo?rutsa?ttningar fo?r de na?rsta?ende i sin va?rdande roll. Va?r litteraturstudie visar att na?rsta?ende till personer med psykotisk sjukdom ofta hamnar i en kris vid sjukdomsdebuten, att hela tillvaron pa?verkas och att krisen a?r bo?rjan pa? en kontinuerlig bearbetning av den nya livssituationen. Rose et al. (2006) ha?vdar att interventioner som syftar till krisbearbetning fo?r dessa na?rsta?ende a?r en viktig del av omva?rdnadsarbetet, samt att informera om sjukdomen och dess prognos. Ett sa?tt att genomfo?ra detta skulle kunna vara att la?gga upp en plan med sto?ttande samtal med na?rsta?ende. Dessa samtal kan handla om hur de upplever situationen, och utifra?n deras bera?ttelse ge sto?d och ra?d som hja?lper ba?de dem och den sjuke vidare.

Vi anser att det bo?r inga? fasta rutiner i omva?rdnadsarbetet da?r na?rsta?ende ska ha mo?jligheten
att kunna vara med och pa?verka den sjukes omva?rdnad. Rutiner fo?r detta anser vi ska finnas med i omva?rdnadsplaneringen fo?r personer som drabbats av psykisk sjukdom. Detta bo?r utformas som ett la?ngvarigt individbaserat sto?d eftersom detta visat sig vara det ba?sta alternativet. Ett sa?tt att genomfo?ra detta skulle kunna vara att la?gga upp en plan med sto?ttande samtal med na?rsta?ende. Dessa samtal kan handla om hur de upplever situationen, och utifra?n deras bera?ttelse ge sto?d och ra?d som hja?lper ba?de dem och den sjuke vidare.
Med kunskap om upplevelsen hos na?rsta?ende till personer med en psykotisk sjukdom, framkommer ocksa? vilka pa?frestningar som kan uppsta? fo?r dessa ma?nniskor. Eftersom deras upplevelser a?ven delas med na?rsta?ende till personer med andra sjukdomar, bo?r det nu vara tid fo?r ytterligare studier fo?r fo?rdjupning anga?ende omva?rdnadsinterventioner fo?r dessa. Detta skulle ge sjuksko?terskan o?kad kunskap och mo?jlighet att sto?dja na?rsta?ende och da?rmed ocksa? den sjuke.
























































Av Malin Chalin - 15 augusti 2016 19:14


I tell him, everybody should have a dream. ??

Av Malin Chalin - 15 augusti 2016 17:05

I Will Miss You Forever

Our love dies with me

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Augusti 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ lorelay med Blogkeen
Följ lorelay med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se