Det måste vara så att han skäms.
Annars skulle man som en normal person aldrig göra som han gjort.
Antagligen har han hämtat sina saker från förrådet o låtit mina ligga om inte han blev för nyfiken på min dator o block med dagboks innehåll.
Han blir bara mindre o mindre i mina ögon. Han hade bara kunnat skicka ett mess o sagt till mig att tömma mina saker.
Men nej.
Nu sitter jag med ångest då mina privata saker ska auktioneras ut, mitt liv ska ses av främmande människor, köpas upp av främmande människor.
En normal man hade aldrig slagit mig under bältet på detta vis.
Sen tror han att jag ska sakna honom o lyssna på hans ?hemliga? meddelanden till mig.
Nej Fredrik det funkar inte så längre.
Jag har äntligen funnit stadig mark, där jag kan vara den jag är o bli accepterad i min sjukdom.
Du försvinner längre o längre bort o jag önskar att jag snart är kvitt mitt längtande efter dig.
Jag kommer alltid känna mig som askungen som tappade sin sko.
Å jag kommer alltid veta att du har den skon. Du är min själsfrände men jag har gått vidare.
Jag har någon som älskar mig, jag har någon som höjer mig till skyarna.
O tyvärr är det inte du.

Det är svårt att lämna den som är ens själsfrände men ibland är det så att man inte kan leva med varandra.
Jag kommer längta o sakna dig varje dag.

Jag önskar du tar mod till dig så vi åter möts någon gång.