Jag minns inte när jag fick en varm kram av medlidande medan jag lät mina tårar falla o mina läppar darra.
Ingen, vad jag minns har "erbjudit" en förstående famn för mig, låtit mig gråta medan en hand sakta stryker min rygg.
Sju månader utan närhet.
Sju månader av längtan för förståelse.
Den som sist gav mig närhet, förståelse o medlidande är förstås Fredrik.
Jag saknar hans varma omfamningar. Saknar när hans ögon djupt såg in i mina o gav mig trygghet.
Jag kan klara mig själv om det är så men jag låter honom fortfarande ha mitt hjärta.
Låter fortfarande dörren stå på glänt.
Vill att han ska komma o svepa mina fötter från marken.

Igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

?????????????????????? OVER AND OUT ?????????????????????? ...

Jag minns hu du dansade ?

Jag minns hu du dansade ?

Det är lite så det känns

https://youtu.be/A36lizh58Ag