Direktlänk till inlägg 11 september 2016

10/9:2016 12:14

Av Malin Chalin - 11 september 2016 14:15

Jag vet inte vad jag känner längre.
Vet inte vad jag ska känna heller.
Varje gång vi får nån typ av kontakt så "försvinner" du..
Jag hoppas sen blir jag sårad.
Jag blir förväntansfull sen krossas mitt hjärta igen.
Jag orkar inte...

Du har anledningar för att det inte ska vara vi. Små saker. Som vi gått igenom så många ggr men du glömmer ständigt mina förklaringar o går tillbaka till att inte förstå.
Ta det här med att jag gick ifrån dig när vi hade sex en gång.
Du blev sårad såklart men det var aldrig min mening. Det var aldrig ditt fel.
Nu, efter jag förklarat om vad jag gått igenom inom området sex så borde du förstå..
Ett flashminne dök upp.
Från ingenstans.
Jag åkte tillbaka till tiden när jag blev utnyttjad av pucko exets vänner. Kände mig äcklad av ansikten jag hoppats på att aldrig se igen.
All lust försvann.
En sorg grep tag i mig o jag skämdes inför dig. Jag ville bara gråta.
Jag ville inte att du skulle tro att mina ögon fyllda med äckel handlade om dig.
Så jag gick.
Med tårar i ögonen.
Jag sårade dig med min panik att fly mina gamla minnen.
Det handlade aldrig om dig.
Men du tycks inte förstå.

Du kommer leva vidare med ett minne av mig som inte är sant.
Den jag var o den du tror att jag var är helt olika personer.

Jag blir så förbannad!
Att du inte vill lyssna inte vill höra min sida av sanningen. Den sida som jag känner är sann.
Pga dig, pga dina gissningar o antaganden så går vi isär.
Du sliter oss isär med dina falska tankar.
O jag kan inte vara mer sorgsen över det. Sorgsen över att du stal mitt hjärta den där gången.